Frågor och svar

Det finns flera sätt att investera i Adrigo Small & Midcap L/S. 

Klicka på knappen “Investera” högst upp till höger på den här sidan. Där har du möjlighet att öppna ett ISK- eller depåkonto på vår investeringsplattform. Du fyller i ett enkelt formulär och kan sen välja de fonder du vill investera i. 

Du hittar även Adrigo Small & Midcap L/S på Avanza Bank och Nordnet Bank. Du kan enkelt välja att investera i fonden på ditt konto hos Avanza eller Nordnet och placera innehavet direkt i ett fond- eller aktiekonto, en kapitalförsäkring eller ditt Investeringssparkonto (ISK). 

Om du har några frågor är du varmt välkommen att kontakta oss via e-post på info@adrigo.se eller telefon +46 8 505 88 700.

En hedgefond är en specialfond som kännetecknas av friare placeringsregler och investeringsmöjligheter än traditionella aktiefonder.

Medan en aktiefond endast investerar i ett enda värdepappersslag, aktier, kan en hedgefond investera i ett brett spektrum av tillgångar. De kan placera fondens kapital i allt från okomplicerade värdepapper som aktier, obligationer och fonder till mer komplexa finansiella instrument som derivat. Hedgefonden kan även blanka och belåna positioner om det ser ut att vara fördelaktigt.

Det som främst utmärker hedgefonden är att den har som målsättning att generera en vinst oavsett hur läget ser ut på aktiemarknaden. Hedgefonden ska alltså ge positiv avkastning oavsett om marknaden är på väg upp eller ner.

Målsättningen med Adrigo Small & Midcap L/S är att skapa en absolut avkastning till en lägre risk än den som råder på aktiemarknaden i stort. Att fonden siktar på absolut avkastning betyder att målet är att generera en vinst oberoende av marknadssituation och konjunktur, d.v.s. oavsett om marknaden är på väg uppåt eller är på tillbakagång. För att räknas som absolutavkastande ska fondens avkastning vara högre än dess jämförelseindex. Adrigos jämförelseränta är STIBOR 1M, en referensränta som ofta tillämpas för obligationer, lån och finansiella derivat.

Standardavvikelse är ett statiskt mått som beskriver hur en viss mängd data avviker från ett medelvärde. Om det avvikande värdet ligger nära medel är standardavvikelsen låg, om det ligger långt ifrån medelvärdet är standardavvikelsen hög. I fondbranschen används standardavvikelse som ett mått på hur mycket fondens värde varierar. Ju mer det varierar, desto högre risk.

Om en fond har en låg standardavvikelse är risken för den som investerar låg. Omvänt indikerar en hög standardavvikelse att fonden är en mer riskfylld investering. En hög standardavvikelse behöver inte enbart betyda att fonden har en hög risknivå, den kan också beskriva hur diversifierad fondens portfölj är.

När det gäller aktiefonder brukar man säga att en standardavvikelse på mindre än 10 procent indikerar en låg risk, medan allt över 20 procent innebär en hög risk. För hedgefonder sätter många analytiker gränsen betydligt lägre, där räknas redan en standardavvikelse på 5–8 procent som förhållandevis riskfyllt.

Sharpekvoten är ett mått hur mycket vinst en tillgång levererar i förhållande till hur riskfyllt det är att investera i den. En hög Sharpekvot visar på en bra avkastning i förhållande till den risk du som investerar exponerar dig för. Sharpekvoten formulerades av den amerikanske ekonomen William Sharpe.

Sharpekvoten beräknas genom att dividera tillgångens avkastning, minus den riskfria räntan, med risknivån. Den riskfria räntan brukar definieras som den aktuella räntan för statsskuldväxlar med en löptid på 3 månader.

När det gäller fonder är risken samma sak som standardavvikelsen, d.v.s. hur mycket fondens värde svänger över tid. För att göra en rättvis bedömning av en specifik hedgefond med hjälp av Sharpekvoten bör man jämföra fonder som har liknande inriktning, branschfokus och placeringsstrategi. Annars riskerar måttet att bli missvisande.

Så beräknas sharpekvoten:

Sharpekvot = Avkastning minus riskfri ränta / Risk (standardavvikelse)

High watermark är en princip för prestationsbaserat arvode som reglerar förvaltarens ersättning om fonden skulle minska i värde. En fondförvaltare som tillämpar High watermark-principen tar inte ut någon prestationsbaserad ersättning förrän den återgått till sin tidigare högsta nivå om den minskar i värde.

Om en hedgefond går från ett värde på 60 till 90 och sedan ner till 75 kommer förvaltaren inte ta ut någon ersättning förrän fonden är upp på 90 igen. Tanken är att stimulera fondens förvaltare att generera så mycket positiv avkastning som möjligt, även på kort sikt, och att undvika överdrivet riskabla strategier. På Adrigo tillämpar vi High watermark-principen för fonden Adrigo Small & Midcap L/S.

Att blanka innebär att man satsar på att en tillgång går ner i värde och försöker tjäna pengar detta. Rent konkret går det, exempelvis, till så att man säljer en position i ett bolag utan att man äger den. I stället “lånar” man tillfälligt tillgången och säljer den omgående vidare till någon annan.

Om tillgången går ner i pris är det sedan möjligt att köpa tillbaka den för ett lägre pris och därmed göra en vinst på prisskillnaden. Risken med blankning är att tillgången ökar i värde i stället för att minska, om det händer kommer den som blankar att göra en förlust.

Om fondbolaget går i konkurs, förlorar inte andelsägare i Adrigo Small & Midcap L/S sitt kapital. Adrigos tillgångar är helt avskilda från fondbolaget och kan därför inte tas i anspråk vid en eventuell konkurs. Tillgångar som är investerad i fonden och på depåkonto finns hos fondbolagets förvaringsinstitut SEB (Skandinaviska Enskilda Banken AB) och de övertar då både tillgångar och förvaltning.

Så kan det vara, men risken varierar framför allt från fond till fond. Vissa hedgefonder har större hävstång och inriktar sig på en högre avkastning på kort sikt. Sådana hedgefonder kan innebära en större risk jämfört med genomsnittet för aktiefonder. Andra hedgefonder är ett tryggare kort och innebär en mindre riskexponering än den genomsnittliga aktiefonden.

Ett sätt att bedöma risknivån för en specifik fond är att titta på den långsiktiga standardavvikelsen. Adrigo Small & Midcap L/S har sedan start haft en väsentligt lägre standardavvikelse och risk än traditionella aktiefonder på den nordiska marknaden.

Adrigo Small & Midcap L/S är i likhet med de flesta hedgefonder, en specialfond i enlighet med 12:e kap, Lag (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Specialfonder omfattas inte av EU-direktivet som UCITS-fonder regleras av. Direktivet omfattar bland annat en uppsättning regler som begränsar hur fonderna kan och ska placeras. 

I praktiken är den största skillnaden mellan specialfonder och UCITS-fonder att för den senare kan fonderna handlas (köpa/sälja) mer frekvent av andelsägare och för specialfonder har förvaltarna en större frihet att placera kapital i olika sorters tillgångar.